Nu har det gått några månader igen.....utan inlägg. Ska verkligen försöka ta tag i det här nu. Mycket har hänt sedan senaste inlägget. Vi har blivit med vaktlar....hrmf. Älskade makens projekt.......som jag fick ta ansvar för. Jag skulle verkligen INTE engagera mig i dessa fjäderfän, meeeen jag tänkte om när det kläcktes dunbollar små som humlor. Ja nu är de här och det är bara att gilla läget. 3 vuxna och 15 dagsgamla vaktlar har invaderat vårt hem :)

Jonas har utvecklats från bebis till tultunge sedan sista inlägget :)

Han fyller ett år 2/7!!! Han är ju förstås VÄLDIGT FÖRSIGKOMMEN för sin ålder. Han går redan, snuttisen. Jag förstår inte att man kan älska någon så mycket!!! Vi hade den stora äran att få rå om honom helt själva en hel vecka när mamma P skulle opereras. Det gick som en dans tills vi lämnade tillbaka honom. På vägen hem från Bollnäs fick jag feber, 39,7, och det höll i sig i 5 dagar. Finns det separationsfeber???

 

Ewa

16 juni 2010 09:51

Klart att det finns.. Det drabbar endast mormor och farmor och är ett relativt ofarligt och har ett övergående symtom. Med det betyder det inte att alvedon ska uteslutas inte heller rätten att gnälla och känna sig liten och ynklig, eftersom även det är en förmån man har som mor och farförälder. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tänk att det snart är midsommar. Jonas med föräldrar kommer ner till oss i veckan. De ska fira midsommar med oss =) Förra året  vid den här tiden låg Jonas i magen. Jag tycker det känns som att han alltid har funnits med oss. På söndag har jag ta...

Farmors sötnos         

Det händer sorgliga saker i livet också. Min älskade svärfar avled den 14/5. Vi saknar dig mycket Åke. ...

denna förbannade vinter med kyla och massor med snö, som ger mig gåshud. Längtar efter våren med ljuset och det speciella fågelkvittret. snart ställer vi om till sommartid. Alltid en början.   ...

    Farmors goaste älskling! Tänk att man kan älska någon så att det gör ont. Saknaden värker när jag inte är hos dig Jonasgubben. Jag önskar att vi bodde närmare varandra, men jag skulle väl gå lilla familjen på nerverna med dagliga besök   Nu s...